Branden p� studentboendet i G�teborg

F�rra veckan deltog jag p� platsbes�ket f�r den intr�ffade branden p� studentboendet i G�teborg. Det var ett v�larrangerat bes�k genom samverkan mellan R�ddningtj�nsten Storg�teborg och BIV. Jag hoppas att det kommer fler s�dana m�jligheter �ven i andra st�der. Utan samverkan med r�ddningstj�nsterna har vi inte den m�jligheten s� stort tack f�r det! Som vice ordf i BIV vill jag uppmana r�ddningstj�nster att forts�tta utveckla det samarbetet - ta kontakt med era lokalgrupper!  Det �r oerh�rt givande att samla olika kompetenser efter en olycka f�r att f�nga in ett brett perspektiv. En f�ruts�ttning f�r bra erfarenhets�terf�ring. Genom det kan vi f� b�ttre byggregler, b�ttre projektering och utf�rande, b�ttre kontroll och tillsyn, b�ttre insatser och restv�rdesr�ddning och s� vidare.


Jag vill inte f�reg� de utredningar som g�rs om branden men n�mner n�gra saker om byggnaden och vad som �r troligt. Byggnaden, flerbostadshus i fem v�ningsplan, uppf�rdes 2004 och �r allts� byggd enligt BBR. I byggnaden finns ett atrium som omg�rdas av l�genheterna som har utrymningsv�gar via loftg�ngar som vetter mot atriet. Det finns b�de sprinkler och brandgasventilation av atrium-delen. �ven d�rrst�ngare p� l�genheterna. Men det var inte en brand i atriet som var aktuell. Branden intr�ffade i en l�genhet p� �versta v�ningsplanet. Brandf�rloppet �r inte klarlagt i detalj, men det troligaste �r att branden har spridit sig via f�nstret och upp via takfoten. P� vinden har sedan brandens spridning blivit omfattande och sv�rsl�ckt. Om inte utredningen visar n�got annat s� �r detta en av de, tyv�rr vanliga, vindsbr�nderna - som spridit sig via takfoten.


Vi har ett stort best�nd av byggnader med vindar som �r s�rbara f�r brand. Riskerna finns fr�mst i flerbostadshus och radhus. F�ljderna �r fr�mst egendomsskador - hela eller stora delar av vinden brinner av. Vad jag sj�lv k�nner till s� har inte personer utanf�r startbrandcellen skadats allvarligt eller omkommit - oavsett s� �r det ovanligt. Risken finns ocks� f�r att underliggande l�genheter skadad eller f�rst�rs. S�rskilt om vid anv�ndning av l�tta bj�lklag mellan l�genhet och vind. Boverket har gett informerat om detta vid tv� tillf�llen, 2003 och 2008.


Best�ndet av "riskbyggnader" fr�n �ren 78-82 �r det st�rsta, men riskerna finns b�de i �ldre och nyare byggnader. Brandskyddsf�reningen konstaterade i en utredning �r 1987 att det inte �r l�nsamt att st�rka sektioneringar efter�t. En ny djupare analys skulle vara intressant, och som dessutom borde analysera takf�tterna. Ett tecken p� att det inte �r l�nsamt att g�ra �tg�rder kan vara att If:s skadereglerare s�ger till TV4 att det �r fel p� byggreglerna. F�rs�kringsbolagen har trots allt k�nt till att reglerna inte ger ett tillr�ckligt egendomsskydd sedan 80-talet. Under f�ruts�ttningen att f�rs�kringsmarknaden fungerar borde allts� f�rs�kringsbolagen f�r l�nge sedan gett premies�nkningar till de kunder som har byggt bort riskerna.


Jag ser att det finns tv� viktiga fr�gor r�rande vindsproblematiken. (1) Hur hanterar vi det befintliga byggnadsbest�ndet och (2) hur f�rebygger vi i nya byggnader. 


F�r den f�rsta fr�gan ser jag dels att f�rs�kringsbolagen b�r ta ett st�rre ansvar f�r brandskyddet av egendom. Om problemen �r s� pass stora b�r det g� att motivera �tg�rder i efterhand. Om inte, s� hj�lper det inte att skylla p� byggreglerna. M�jligen hj�lper det f�rs�kringsbolagen genom att byggherren/fastighets�garen d� f�r st� f�r hela kostnaden f�r det f�rebyggande brandskyddet medan f�rs�kringsbolagen tar int�kten i form av l�gre skadekostnader. Eftersom det inte �r troligt att vi kan bygga bort riskerna i det befintliga best�ndet �r det av st�rsta vikt att vi blir b�ttre p� r�ddningsinsatser mot brand i vindskonstruktioner. Behovet konstaterades redan av Brandskyddsf�reningen 1987 och nyligen togs det upp av Lasse Nelson i MSB:s Tjugofyrasju. Vi beh�ver helt enkelt bli b�ttre p� konstruktionsbr�nder.


F�r den andra fr�gan s� tror jag att vi delvis har samma problem med konstruktionsbr�nder i byggreglerna och det byggnadstekniska brandskyddet. B�de vid insats och f�r f�rebyggande har vi bra k�nnedom om rumsbranden, dvs. en brand i en brandcell som inte �r alltf�r stor. Kraven i reglerna �r dock inte perfekta och det finns �tskilligt som kan g� fel som g�r att branden blir st�rre �n rumsbranden - �ven om det �nd� �r relativt f� br�nder som utvecklar sig s�. Eftersom vi har f�, eller inga krav inuti konstruktionerna finns det en s�rbarhet som drabbar egendomsskyddet. I nya BBR 2012 finns dock ett antal f�rb�ttringar. Takfoten m�ste utf�ras som avskiljande konstruktion, dvs. den ska inte agera brandspridningsv�g till vinden. Det inneb�r att byggbranschen nu beh�ver t�nka om vad g�ller luftade takf�tter och brandskydd. M�jlighet finns alternativa l�sningar. Samtidigt s� �r kraven p� sektionering av vinden tydligare. Det �r en intressant fr�ga att ta med sig i utredningsarbetet av branden - om byggnaden hade uppf�rts med BBR 2012 - hade vi d� undvikit den omfattande brandspridningen?