R�tt byggprodukt p� r�tt plats?

Idag h�ller jag f�redrag p� fasaddagen i G�teborg. F�r b�de byggherrar och industrin �r det viktigt att kunna s�kerst�lla att man har r�tt byggprodukt p� r�tt plats. Ytterst handlar det s� klart om att man byggnaden, med ing�ende material och produkter, har de egenskaper som beh�vs. F�r brandskydd handlar det om allt fr�n brandmotst�nd, reaction to fire, tillf�rlitlighet f�r tekniska system eller responstider f�r larmsystem. Dessutom ska egenskaperna bibeh�llas tid. Om de inte egenskaperna bibeh�lls s� m�ste man kunna underh�lla de eller byta ut de s� att brandskyddet inte f�rs�mras �ver tid.


Skyldigheten att anv�nda l�mpliga byggprodukter i en byggnad framg�r i PBL - i princip betyder det r�tt bygg produkt p� r�tt plats. Det finns flera s�tt att visa att byggprodukterna har r�tt egenskaperna. Vanligast �r genom m�rkningar, s�som den europeiska CE-m�rkningen, svenskt typgodk�nnande eller frivilliga m�rkningar som SP:s P-m�rkning. Den 1 juli 2013 kommer det att blir stora f�r�ndringar p� omr�det genom att CE-m�rkning blir obligatorisk inom det harmoniserade omr�det (dvs. d�r europeiska metoder finns). Och i dagarna l�mnade Boverket en rapport som f�resl�r att systemet f�r typgodk�nnande f�rsvinner. Beslut �r dock inte taget �n.


CE-m�rkningen �r en gemensam europeisk m�rkning som i princip inneb�r en kvalitetss�krad inneh�llsf�rteckning. Det inneb�r att man ska kunna lita p� att de egenskaper som beskrivs f�r produkten st�mmer. Dock m�ste byggherren sj�lv s�kerst�lla att produkten verkligen uppfyller kraven f�r det t�nkta �ndam�let. Det kan t.ex. inneb�ra att en tapet som �r CE-m�rkt och som kan anv�ndas i s�dra Europa inte uppfyller de svenska kraven d� vi har tuffare krav p� begr�nsning av r�kutveckling.


Typgodk�nnande �r ett nationellt system f�r m�rkning som garanterar att byggreglerna �r uppfyllda f�r en avsedd anv�ndning. Liksom f�r CE-m�rkningen m�ste man allts� s�kerst�lla att anv�ndningen �r korrekt, men med f�renklingen att typgodk�nnandet d� garanterar att sj�lva byggreglerna i Sverige �r uppfyllda. P-m�rkningen �r ett frivilligt system som liknar typgodk�nnandet genom att den ocks� betyder att byggreglerna �r uppfyllda. Dessutom kan P-m�rkta produkter inneh�lla kvalitetsegenskaper. T.ex. att en glasruta ska vara transparent- vilket faktiskt inte �r ett krav i CE-m�rkningen.


Jag gick i helgen f�rbi ett bygge av en tillf�llighet. Utanf�r den avsp�rrade byggplatsen l�g skivor staplade - n�gra hade redan blivit monterade p� fasaden. Av ren nyfikenhet tittade jag n�rmare p� skivorna och noterade att produkterna var CE-m�rkta. Eftersom byggnaden var en 5-v�ningsbyggnad g�ller byggnadsklass Br1. Det inneb�r att fyra brandskyddskrav p� ytterv�ggen enligt BBR ska vara uppfyllda. Standarden som produkterna var CE-m�rkta enligt kunde dock endast verifiera tv� av dessa egenskaper. Som b�st kan allts� h�lften av brandskyddskraven f�r produkten uppfyllas. Och enbart ett av dessa krav, ytskiktskravet, verkar ha varit uppfyllt. Ett eller tv� r�tt av fyra k�nns inte tillfredsst�llande. M�jligen kan s� klart analytisk dimensionering ha till�mpats f�r att verifiera avsteg fr�n fasadkraven genom kompenserande brandskydds�tg�rder - men det k�nns som en longshot.


Just verifieringen av byggprodukters egenskaper �r en sak jag kommer att trycka p� utbildningsserien jag h�ller i slutet p� mars. D�r kommer jag ocks� trycka p� vikten av att byggherren i sin kontroll s�kerst�ller r�tt egenskaper f�r byggprodukterna. Med de m�rkningssystem som finns �r f�ruts�ttningarna goda f�r att s�kerst�lla att kraven uppfylls. F�r kommunen finns det s� klart sk�l till att i tillsynen uppm�rksamma detta. Vid det arbetsplatsbes�k som kommunen �r skyldig att g�ra kan just detta vara en av de saker som b�r kontrolleras - anv�nds r�tt byggprodukt p� r�tt plats?