Brands�kra takf�tter - nya utmaningar f�r byggbranschen

F�r n�gon m�nad sedan fick jag f�rfr�gan av Bygg & teknik om att skriva en artikel till Takkonstruktionsnumret. En fr�ga som har varit aktuell l�nge �r brandskydd av takf�tter & vindar. Sagt och gjort - snart kan ni l�sa artikeln av mig och Nils Johansson p� Lunds universitet. H�r kommer ett blogginl�gg p� �mnet, och mer material finns som sagt snart i Bygg och teknik!

Vi har en l�ng skadehistorik f�r brandskydd av vindar och problemet �r allm�nt k�nt inom branschen. Ett exempel p� trolig takfotsbrand �r branden p� studentboende p� Liborius gata i G�teborg, som jag tidigare skrivit om och det finns gott om andra (d�liga) exempel. G�rs d� inget �t problemet? Nu b�rjar faktiskt n�got h�nda! Boverket har sk�rpt reglerna f�r vissa byggnader och samtidigt riktas uppm�rksamheten mot problemet i skolor. I det senare fallet finns st�d i ny forskning vilket ger fastighets�gare och f�rs�kringsbolag nya verktyg.

Med detta i bakgrunden st�r det klart att byggbranschen st�r inf�r nya utmaningar - men samtidigt finns bra verktyg. Med �kade krav fr�n best�llare, och tvingande krav fr�n myndigheter m�ste l�sningarna fram. Kraven kan i vissa fall st� i konflikt med andra funktioner, t.ex. fukt/ventilation. Lyckligtvis finns det m�jligheter till flexibla l�sningar. I artikeln redovisas ett antal f�rslag med st�d i forskningen om Anlagd Brand och jag beskriver dessa kortfattat nedan. Vissa �r mer relevanta f�r skolor d�r anlagd brand ofta f�rekommer i fasad, andra l�sningar l�mpar sig b�st f�r bost�der.

Detektionssystem
Ett s�tt att tidigt uppt�cka fasadbr�nder �r att installera ett detektionssystem. Med tidigare uppt�ckt ges b�ttre f�ruts�ttningar f�r att begr�nsa skadorna genom en tidig insats. Denna typ av tekniska system �r f�rmodligen mest till�mpbar p� befintliga enplans skolbyggnader men skulle m�jligen kunna anv�ndas f�r andra byggnadstyper efter noggrannare analys.
 
T�ta takf�tter
F�r att en brand inte ska spridas till en br�nnbar takfot eller in p� ett vindsutrymme genom en ventilationsspringa kan takfoten t�tas och byggas av obr�nnbart material. T�tning av takfoten kan ske p� flera olika s�tt, t.ex. med brandt�ligt material. Samtidigt m�ste ventilation och fuktproblematik hanteras. F�r att undvika problem med fukt m�ste ventilationen av vinden  ordnas p� n�got annat s�tt, t.ex. genom att anv�nda ventil/takhuvar placerade p� ovansida av yttertaksbekl�dnad, via �ppningar under bekl�dnad med taktegel eller via ventilations�ppningar p� gavlarna. �ven mekanisk ventilation av vinden skulle kunna anv�ndas. Ett annat alternativ kan vara en helt t�t takfotundersida med luft�ppningar i takfotens utsida, skyddad av h�ngr�nna eller pl�tbleck s� r�k och stickl�gor inte kan spridas till vinden. Ett problem med att veta hur en t�t takfot b�r utf�ras �r att det inte finns n�gon erk�nd provningsmetod f�r detta �ndam�l, och inga m�rkningar finns d�rf�r inte p� marknaden �nnu. Det finns dock bra exempel fr�n intr�ffade br�nder. Vid en brand i Sundsvall s� undveks brandspridning fr�n �versta l�genheten till vinden genom takfoten var f�rsedd med en skiva i obr�nnbart material. Byggnaden var uppf�rd 1944 och �ven om brandskyddet kan vara kompletterat s� visar det p� att l�sningarna har funnits med ett tag.

 En brands�ker takfot kan begr�nsa brandskadan, som i detta exempel d�r byggnaden �r fr�n 1944. Bra l�sningar kan finnas i historieb�ckerna. Foto: Lars-G�ran Nyhl�n

Sv�llande ventiler
Det finns produkter som expanderar n�r det uts�tts f�r v�rme. Denna typ av produkter kan vara utf�rda som ventiler som placeras i takfoten och fungerar vid normala omst�ndigheter som en ventilations�ppning till vinden ist�llet f�r ventilationsspringan i takfoten. N�r temperaturen �kar s� expanderar ett v�rmek�nsligt material som g�ra att ventilen st�ngs f�r att p� s� s�tt stoppa brand och brandgaser fr�n att komma in i vindsutrymmet. Denna typ av produkt �r brandklassad och har anv�nts ett tag i Norge. I Sverige har den dock inte f�tt s� stor spridning. F�rdelen med dessa sv�llande ventiler �r att ventileringen av vinden via takfoten bibeh�lls under normal f�rh�llanden.

Sprinkler
F�r de fall d�r brandspridning fr�n en l�genhet till vinden utg�r den fr�msta risken kan en l�sning med sprinklersystem vara aktuell. Detta kan t.ex. vara aktuellt i flerbostadshus eller radhus i flera v�ningar. Genom att ha ett sprinklersystem i den �versta l�genheten s� kan en brand begr�nsas eller sl�ckas tidigt. Risken f�r spridning fr�n l�genheten, via f�nster och takfot upp till vinden, �r d�rmed kraftigt begr�nsad.

Ut�kade brandcellsgr�nser
Ytterligare ett alternativ som fr�mst �r aktuellt f�r flerbostadshus och radhus kan vara att ut�ka brandcellsindelningen. Kraven p� skydd av takfot i BBR syftar till att uppr�tth�lla brandcellsgr�nserna. Om brandcellsgr�nserna f�r l�genheterna dras upp till vinden s� utg�r behovet av skydd av takfoten.

Slutord
Det finns ett flertal olika tekniska l�sningar f�r att begr�nsa brandspridning till vinden via takfoten. Det �r inte rimligt att ge generella rekommendationer f�r vilken l�sning som ska anv�ndas eftersom det bed�ms vara beroende av konstruktionen och byggnadens arkitektur. Det anses �ven l�mpligt att den brandtekniska l�sningen f�r att skydda mot vindsbrand bed�ms separat f�r varje enskilt projekt. Det �r ocks� viktigt att komma ih�g att de nya kraven i byggreglerna �r funktionsbaserade. Det finns en flexibilitet och m�jlighet att anv�nda flexibla l�sningar under f�ruts�ttningar att de verifieras analytiskt.

Det �r viktigt att po�ngtera att de nya behoven inneb�r att nya l�sningar m�ste utvecklas, utv�rderas och implementeras - exemplen ovan kan tj�na som inspiration f�r detta!