Brandskyddet utvecklas med nya standarder!

Inom kommitt�n f�r brands�kerhet i Sverige, SIS Tekniska Kommitt� 181, tas morgondagens standarder fram inom brandskyddsomr�det. Gruppen har en viktig roll som spegelkommitt� till motsvarande grupper inom globala standardiseringen i europeiska CEN och internationella ISO d�r s�rskilt de europeiska standarderna idag p�verkar oss mer �n n�gonsin tidigare! TK 181 �r gruppen f�r brands�kerhet inom svensk standardisering och d�rtill finns en systerkommitt� (TK 360) som fokuserar p� installationer som larm, sprinkler, brandgasventilation och utrustning f�r r�ddningsinsatser. Som ny ordf�rande 2014 f�r gruppen �r jag angel�gen om att vi f�r in fler medlemmar! H�r g�rna av er till mig om ni vill ha mer information om gruppens arbete - ett axplock av vad vi har p� g�ng f�ljer nedan!

#151082295 / gettyimages.com

Det �r m�nga pusselbitar som utg�r viktiga delar i ett bra brandskydd. Standardiseringen s�kerst�ller att vi f�r bra byggstenar som passar ihop i helheten som utg�r ett bra brandskydd.

Syftet med standardiseringen inom TK 181 �r att verka f�r ett b�ttre brandskydd i samh�llet. Genom att utveckla standarder kan vi verka f�r att byggprodukters brandtekniska egenskaper bed�ms p� ett korrekt s�tt och att de speglar de brandrisker som vi ser i samh�llet. Det kan handla om allt ifr�n materialegenskaper till hur vi tar fram framtidens brandskyddskoncept i de utmaningar vi st�lls inf�r. Inom gruppen har vi s�rskilt ansvar f�r provningsmetoder f�r egenskaper som brandmotst�nd och reaktion vid p�verkan. Detta g�r att vi i byggreglerna kan st�lla tydliga krav p� ytskiktsegenskaper som till exempel minskar riskerna f�r snabb brandspridning och �vert�ndning. Genom brandceller kan vi st�lla krav p� att br�nder i byggnader begr�nsas. Och p� konceptuell niv� kan vi med analytiska metoder kan vi se till att nya innovativa l�sningar kan till�mpas vilket ju fr�mjar nyt�nk och ett f�rb�ttrat och mer �ndam�lsenligt brandskydd i samh�llet. H�r finns ocks� tydliga kopplingar till arbetet inom TK 360 - hur ska vi till exempel bed�ma effekten av ett detektionssystem eller ett sl�cksystem n�r vi r�knar p� det?

Gruppen har tv� m�ten per �r och under g�rdagens m�te i Lund hann vi med en stor m�ngd fr�gor inom en bredd av olika omr�den. H�r f�ljer en sammanfattning av n�gra av dessa fr�gor!

Fasadkraven och CEN
De svenska kraven p� skydd mot fallande delar har inte beaktats i de europeiska provnings- och produktstandarderna, t.ex. i den nya provningsmetoden f�r glasfasader 1364-3. Detta inneb�r att det kan f�rekomma CE-m�rkta fasadprodukter p� den europeiska marknaden, och d�rmed den svenska marknaden, men d�r det inte g�r att l�sa ut om den CE-m�rkta produkten kan uppfylla svenska byggregler. Boverket och SIS ska se vad de kan g�ra f�r att protestera mot detta p� Europaniv�. Ett alternativ �r att Boverket f�resl�r en s�nkning av svensk kravniv� p� fasadbrandskydd med d� m�ste ju i s� fall konsekvenserna utredas.

Fire safety engineering i CEN och ISO
Inom europeisk standardisering skapades i v�ras en arbetsgrupp f�r fire safety engineering vilket �r ett stort steg fram�t f�r mer aktivt arbete inom detta omr�de. I denna grupp kommer framtida standarder f�r analytisk dimensionering av brandskydd att tas fram. Gruppen heter TC 127 WG 8 och den var tidigare en s.k. task group med namnet TC 127 TG 1. Motsvarande grupp p� ISO-niv� heter TC 92 SC 4 och det finns ett samarbete mellan dessa grupper.

Hela strategin f�r ISO TC 92 SC 4 h�ller p� att ses �ver. En bakgrund �r att en del dokument har ansetts vara f�r generella och inte anv�ndbart f�r till�mparna. Denna grupp leds nu av Daniel Nilsson p� Brandteknik LTH vilket �r positivt d� det d�rmed finns en bra koppling mot det svenska l�ng framskridna arbetet inom omr�det. Ett omr�de som det ska jobbas mer p� nu inom ISO �r detektion och aktiva system med kopplingen till fire safety engineering. Till exempel hur ska man uppskatta detekteringstid, och aktivering eller effekt av sl�cksystem vid till�mpning av fire safety engineering.

Nordisk harmonisering och INSTA-samarbete
Den nordiska specifikationen INSTA TS 950 f�r j�mf�rande analytisk dimensionering publicerades i v�ras. Nya nordiska standarder f�r fire safety engineering kommer nu att forts�tta tas fram i ett annat projekt som jag tidigare har skrivit om. TK 181 f�ljer utvecklingen och det finns �ven h�rigenom kopplingar till CEN- och ISO-arbetet inom samma omr�de.

Imkanaler
Beslut �r taget om att en europeisk standard f�r provning av imkanaler (kitchen extract ducts) ska utvecklas. Denna planeras f� nummer EN 1366-14 och blir troligtvis lik den ISO-standard som Boverket idag h�nvisar till. Detta inneb�r att m�jligheterna p� sikt finns f�r CE-m�rkning av imkanaler inom det europeiska systemet. 

Brandspridning i imkanaler �r ett k�nt brandproblem och Boverket sk�rpte kraven p� omr�det 2012. Genom en europeisk standard underl�ttas m�jligheterna till verifiering av byggprodukters prestanda genom de kvalit� p� kontroll och dokumentation som d�rmed f�ljer.

Provning f�r pyrande & gl�dbr�nder
Tyskland har b�rjat st�lla krav i byggnormer p� att f�rhindra eller begr�nsa s.k. continuous smouldering, vilket kan vara relevant vid pyrande f�rbr�nning. Ett nytt f�rslag p� provning av detta har d�rf�r f�reslagits. Sverige har inte n�gra krav p� skydd mot detta och det finns inga utredningar som visar p� ett behov av att Sverige ocks� b�r st�lla denna typ av krav. En egen kommentar kring detta �r att detta ju visar att det finns m�jlighet att st�lla krav p� skydd mot vissa typer av br�nder som sker i konstruktion. Forskning som analyserar dessa risker vore v�rdefullt, och s�kert skulle detta kunna vara intressant att beakta ur ett egendomsperspektiv.

Skogsbr�nder
Inom ISO �r det p� g�ng att starta ett arbete kopplat till "wildland fires". Titeln �r "Guidelines for assessing the adverse impact of wildland fires on the environment". 
SP kommer att delta i detta om eller n�r det kommer ig�ng.

Svensk terminologistandard
Det finns flera problem med nomenklatur kring brandtermer i Sverige. Det finns ingen gemensam bok eller standard som myndigheter och andra organisationer kan anv�nda sig av. D�rf�r f�rekommer samma begrepp med olika betydelser i olika publikationer, och det finns d�rmed risker f�r missuppfattningar och oklarheter kring vad olika krav betyder. Till exempel finns begrepp s�som brandbelastning och brandbelastningsintensitet med samma betydelse i olika dokument. TK 181 h�ller d�rf�r p� att ta fram en �vers�ttning av internationell terminologistandard (ISO 13943) med syftet att ge ut en motsvarande svensk terminologistandard.

Denna planeras att g� ut p� remiss inom n�gon m�nad och det kommer att vara fritt f�r alla intresserade att utan kostnad ge synpunkter p� denna via SIS remisstj�nst: http://kommentera.sis.se

Det �r f�rst�s viktigt att brandskyddssverige ger sin input h�r! Viktiga begrepp som fire safety engineering, brandbelastning

Nytt fr�n Boverket
Boverket informerade om att de nya reglerna som presenterades under v�rens m�te, dvs. BBR 21, nu har tr�tt i kraft. Kabelklasserna som finns i EN 13501-6 �r d�rmed implementerade d�r Boverket har valt att implementera tre klasser i byggreglerna. Nya st�rre friggebodar till�ts nu men d�r g�ller inte samma typ av undantag f�r de friggebodar som �r h�gst 15 m2. Dock g�ller fortfarande krav p� anm�lan och att man ska f� startbesked m.m.

Marknadskontroll av brandvarnare �r genomf�rd av Boverket och tre brandvarnare har f�rbjudits och m�ste �terkallas. Detta �r en del av marknadskontroll av CE-m�rkta produkter vilket ju ocks� kan komma att g�lla m�nga andra brandskyddsprodukter. Liknande marknadskontroll �r ju m�jligt inte minst f�r de produkter som finns inom TK 181:s omr�de, s�som ytskikt, fasadkomponenter med mera. Boverket genomf�r dock en begr�nsad m�ngd kontroller och fokuserar p� ett antal urvalda omr�den men det �r inte klart vilka dessa blir. Mer om marknadskontrollen finns p� Boverkets hemsida:
http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/CE-markning-och-marknadskontroll/Marknadskontroll-av-byggprodukter/Tre-brandvarnare-forbjuds-i-Sverige/

H�r av er om ni vill veta mer!