B�ttre till�mpning med nya byggregler?

De nya brandskyddsreglerna blir allt mer p�tagliga och vi n�rmar oss snabbt �rsskiftet d� f�rra BBR:en inte l�ngre f�r till�mpas. Detta m�rks ocks� i debatten - i b�de online- och liveforum debatteras de nya reglerna flitigt. P� den kommande konferensen Brandskydd 2012 kommer vi f� h�ra flera olika parters perspektiv p� de nya byggreglerna, med ett s�rskilt fokus p� f�rh�llandet till lagen om skydd mot olyckor. Avslutningen blir en debatt d�r jag sj�lv ska medverka som moderator. Debattpanelen best�r representanter f�r b�de ansvariga myndigheter, MSB och Boverket, men ocks� viktiga branschorganisationer s�som Sveriges Brandkonsultf�rening och BIV. Och fr�n Lule� Tekniska Universitet f�r vi h�ra forskningsperspektivet p� den br�nnheta debatten om b�rf�rm�ga vid brand i hallbyggnaden. Det finns flera sp�nnande fr�gest�llningar just nu som diskuteras som vi kommer att hinna ber�ra. Och som f�re detta Boverkare har jag f�rst�s pressen p� mig att dra fr�gorna till sin spets f�r samtliga debatt�rer, �ven mina f.d. kollegor Boverket!

Oskyddade hallar i st�l �r ett av flera exempel p� varierande,
och bristande regeltill�mpning. Resultatet �r mindre s�kra
byggnader och skeva konkurrensf�rh�llanden.

Nyligen publicerade ocks� Brands�kert en debattartikel fr�n Sveriges Brandkonsultf�rening p� temat de nya byggreglerna. Man ifr�gas�tter syftet med de nya reglerna, och effekten av reglerna.

Blir inte brands�kerheten b�ttre med de nya reglerna? I stort s� f�r jag tyv�rr h�lla med, de nya brandskyddsreglerna kommer inte dramatiskt att minska antalet skadade i br�nder. Det finns flera sk�l till detta. (1) Syftet var inte att h�ja s�kerhetsniv�n - d�remot kunde kostnadseffektiva f�rb�ttringar g�ras. Bakgrunden var bl.a. att Sveriges notoriskt h�ga byggkostnader inte gav n�got utrymme f�r stora kostnads�kningar. (2) Som f�rfattarna sj�lva skriver �r brandskador till stor del socialt relaterade - tekniska �tg�rder �r d�rf�r mer effektiva riktade mot individers enskilda behov (3) byggnadsbest�ndet f�rnyas dessutom bara med n�gon procent varje �r och det g�r att det tar l�ng tid innan effekten syns i praktiken.

Har d� inget blivit b�ttre? Och varf�r har vi egentligen reviderat reglerna? Jag menar att brandskyddet faktiskt har blivit b�ttre p� vissa betydelsefulla omr�den - i motsats till f�rfattarna. H�r vill jag s�rskilt lyfta de utsatta grupperna. Med utsatta menar jag de som �r utsatta f�r en v�sentligen h�gre risk, t.ex. pga. att de inte har m�jlighet att s�tta sig sj�lv i s�kerhet. Dessa grupper m� bara utg�ra en liten del av befolkningen men h�r har faktiskt gjorts som inneb�r en stor f�rb�ttring f�r individen, �ven om effekten �r mindre p�taglig i samh�llet i stort. Som exempel s� �r det omkring 100.000 som idag bor p� s�rskilda boende f�r personer med v�rdbehov. F�r personer i denna verksamhet vet vi att risken att omkomma �r flera g�nger h�gre. Genom det nya kravet p� sprinkler kommer personer i nya s�dana boenden uts�ttas f�r en l�gre risk. Dessutom har LSO genom de nya byggreglerna f�tt en ny referenspunkt vilket p� sikt l�r leda till fler sprinklersystem �ven i befintliga verksamheter. F�rb�ttring f�r dessa utsatta personer tycker jag �r v�rd att lyfta - �ven om det inte r�ddar resten av Sverige.

Om nu reglerna inte kommer r�dda s�rskilt m�nga liv, vad var d� syftet egentligen? Ett stort problem har varit att till�mpningen har varierat. Det finns flera exempel p� detta. Och lika m�nga sk�l till varf�r till�mpningen har varierat. En faktor har varit att reglerna har varit otydliga och sv�ra att m�ta.

Ett tydlig exempel p� detta �r b�rf�rm�ga vid brand i hallbyggnader. Debatten p�g�r h�r f�r fullt nu med f�rska inl�gg b�de i de senaste numren av Tjugofyra7 och andra forum (Tjugofyra7, denna blogg). Och debatten �r inte ny, �tminstone sedan 2007 har fr�gan cirkulerat (se Sirenen 2007, nr 6 "Regelvidrig praxis breder ut sig"). Efter v�rens klarg�rande av Boverket �r dock saken klar. Reglerna ger inte st�d f�r vissa av de  verifieringsmetoder som har anv�nts f�r att uppf�ra hallbyggnader med oskyddat st�l. F�r dessa byggnader har man allts� inte uppfyllt reglerna. Resultatet �r byggnader som �r mindre brands�kra. Men det har ocks� inneburit en skev konkurrenssituation f�r konsultbranschen, och inte minst f�r de andra l�sningar och material som m�jligen kunde anv�nts ist�llet. Enligt uppgift fr�n St�lbyggnadsinstitutet kan det handla om miljontals kvadratmeter som �r byggda p� detta s�tt.

Det finns flera sk�l till varf�r vi st�r d�r vi st�r men det viktigaste nu tror jag �r att blicka fram�t. Hur blir vi b�ttre? Det �r n�gra saker jag tror �r viktiga att satsa p�: 

(1) Reglerna m�ste vara tydliga, och de m�ste ocks� respekteras av b�de s�kerhetssk�l och konkurrenssk�l, annars riskerar vi en moralisk utf�rsbacke d�r brandskyddet kommer att f�rs�mras i takt med att man konkurrerar med ge de billigaste l�sningarna i gr�zonen f�r vad som egentligen inte �r till�tet enligt reglerna. 

(2) Fler oberoende granskningar, t.ex. tredjepartsgranskningar. Fler kritiska fr�gor st�lls utifr�n nya perspektiv och sj�lvreflektionen �kar.

(3) �kat branschdeltagande f�r gemensamma riktlinjer. Boverket s�tter ribban i reglerna men p� m�nga omr�den ska den enskilde projekt�ren g�ra bed�mningar och val. Det kan handla om hur CFD-modeller ska till�mpas, hur man ska hantera de risker Boverket anger f�r Br0-byggnader eller vad som �r rimliga specifikationer f�r en brandgasventilatorer. H�r p�g�r arbete b�de inom BIV, inom standardiseringen och i FoU-projekt - men mer liknande satsningar kommer att beh�vas. 

(4) B�ttre och enhetlig tillsyn. Kommunens tillsyn m�ste bli b�ttre, och den m�ste ocks� bli mer konsekvent. Tillsynen fungerar olika �ver landet och har �ven funnits tendenser till s�rkrav i vissa kommuner. Bra att MSB nu ger ut en tillsynshandbok (LSO). �r det Boverket som ger ut n�sta (f�r PBL)?

De nya reglerna l�ser inte allt detta. Men med en ny start i nya tydligare regler �r det ett utm�rkt tillf�lle att b�rja jobba med de andra fr�gorna p� allvar. Kanske ger debatten p� Brandskydd 2012 en del av svaren p� hur vi ska bli b�ttre - och hos vem bollen ligger. Det beh�vs.