Efter Mj�lbybranden: Onyanserad debatt om cellplasten

Efter branden i Mj�lby har s� �ter cellplastens varande kommit upp p� tapeten igen (Nyteknik, DN, Brandskyddsf�reningen). Det �r f�rst�eligt efter en tragisk h�ndelse men det �r ocks� l�tt att diskussionen blir onyanserad. I det aktuella fallet hade troligen inte cellplasten n�got att g�ra med de personskador som intr�ffade. D�remot bidrog den s�kert till den omfattande brandspridningen i byggnaden. Och det finns flera fall med liknande konsekvenser - inga personskador men stora egendomsskador.


�r det d� f�rkastligt att bygga med cellplast? Borde cellplasten rentav f�rbjudas? Sant �r att egendomsskadorna kan bli mycket stora f�r vissa typer av cellplast. Och visst finns risken f�r personskador �ven om den �r liten. Men om vi b�rjar med materialet i sig, s� ska vi f�rst och fr�mst kalla det EPS. Och visst finns det EPS och EPS. Det finns EPS med brandh�mmande egenskaper, och den som inte har det. Har den brandh�mmande egenskaper kan det ge bra skydd i sig. Har den det inte g�r det utm�rkt att bygga in EPS. Och som med alla andra delar av brandskyddet f�ruts�tter det att man projekterar och bygger r�tt.

Det �r viktigt att skydda cellplasten s� som anges i byggreglerna - �ven under byggskedet beh�ver den risken beaktas.

St�ller vi d� fel krav i byggreglerna? Har vi missat n�gon funktion? Alla material som har s�mre egenskaper �n D-s2,d0 (l�s: tr�) - vilket �r �nnu tydligare i 2012 �rs byggregler:


"Exempel p� material som b�r skyddas �r br�nnbar isolering, skivmaterial eller liknande i l�gre brandteknisk klass �n D-s2,d0."


Dessa krav g�ller generellt i byggnader men f�r byggnader som �r s�rskilt skyddsv�rda, Br1-byggnader, har vi dessutom tuffa krav p� fasaden. Jag skulle faktiskt vilja h�vda att det �r bland de tuffaste kraven i Europa. Sedan BBR kom 1994 s� har Sverige haft fyra krav p� fasaders brandegenskaper. Motsvarigheten st�r nu i BBR 19 och de fyra kraven �r (f�r Br1-byggnader) att ytterv�ggar i byggnader ska utformas s� att:

1. den avskiljande funktionen uppr�tth�lls mellan brandceller,
2. brandspridning inuti v�ggen begr�nsas,
3. risken f�r brandspridning l�ngs med fasadytan begr�nsas,
4. risken f�r personskador till f�ljd av nedfallande delar av ytterv�ggen begr�nsas.

Ett problem som jag uppm�rksammat i ett tidigare inl�gg �r att de europeiska verifieringsmetoderna inte inneh�ller alla dessa fyra krav. Det inneb�r i praktiken att CE-m�rkta fasadprodukter kan beh�va en kompletterande bed�mning i Sverige. Orsaken �r antagligen att Sverige/Boverket har missat att anm�lda dessa krav till Europeiska kommissionen. Detta �r en viktig fr�ga som beh�ver r�ttas till innan CE-m�rkningen blir obligatorisk i Sverige (2013). Annars riskerar vi att f� fler produkter i svenska byggnader som inte uppfyller samtliga krav. F�r att kunna beakta alla fyra faktorerna beh�vs ett fullskaleprov. I Sverige har vi hittills har anv�nt oss av en svensk metod, SP Fire 105, som utvecklades p� 80-talet efter noggranna f�rs�k. En liknande - och mer utvecklad - metod skulle ge bra f�ruts�ttningar f�r bra brandskydd i fasader.

N�gra slutsatser:

• EPS kan vara en risk om den anv�nds felaktigt, men riskerna kan hanteras genom behandling eller genom att EPS skyddas
• Europeiska fasadstandarder uppfyller inte samtliga krav i svenska byggregler. Det �r av stor vikt att Boverket verkar f�r att verifieringsmetoderna f�rb�ttras. Utan en fullskalemetod kommer det att bli sv�rt att spegla de egenskaper vi vill st�lla krav p� i Sverige.
• Med funktionsbaserade regler ges stora m�jligheter till innovativa l�sningar - och vi har r�tt tuffa krav i byggreglerna. Det inneb�r ocks� att material med s�mre egenskaper beh�ver skyddas eller behandlas. Att g� tillbaks till detaljregler inneb�r att vi risker att missa andra f�rdelar med materialval, t.ex. milj�vinster eller l�gre byggkostnader. Det talar emot ett "f�rbud".
• F�r vissa byggnader �r kraven l�gre - men d� handlar det om byggnader d�r risken f�r personskador �r sm�. Det finns inget hinder f�r f�rs�kringsbolagen att ge credit �t bra och robusta l�sningar - det enda de m�ste g�ra �r att ta reda p� vad de f�rs�krar.
• Det �r bra att MSB ger r�ddningstj�nsten st�d i utredningsarbetet. Erfarenhets�terf�ringen p� nationell niv� beh�ver bli b�ttre. Erfarenhetsseminariet i Stockholm imorgon �r ett bra initiativ (jag har tyv�rr inte m�jlighet att medverka sj�lv) - men debatten f�r inte bli f�r likriktad. Det som saknas �r dock bredare kompetens och f�rankring. Utan samverkan riskerar viktiga aspekter att missas (l�s tidigare inl�gg). V�rt i sammanhanget att notera �r att varken MSB, r�ddningstj�nsten Brandskyddsf�reningen eller f�rs�kringsbolag sitter med i standardiseringen (TK 181) f�r att bevaka europeiska byggproduktstandarder - och det �r de som kommer att anv�ndas i svenska byggnader vid nybyggnad och ombyggnad.
• EPS �r ett vanligt byggmaterial, b�de i Sverige och utomlands. Vilka slutsatser kan vi dra av de br�nder som intr�ffas i cellplast-byggnader som inte leder till storskador? Vad �r effektivast f�r att hantera riskerna?

L�nkar i inl�gget:
http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/fastighetsbyggen/article3422854.ece
http://www.dn.se/nyheter/sverige/byggfel-kan-ha-paskyndat-mjolbybrand
http://www.cisionwire.se/brandskyddsforeningen/r/olamplig-byggkonstruktion-paskyndade-brandforloppet-i-mjolby,c9227298
http://firesafetyengineering.blogspot.com/2012/02/ratt-byggprodukt-pa-ratt-plats.html
http://www.cisionwire.se/brandskyddsforeningen/r/pressinbjudan--erfarenhetsseminarium-om-cellplast,c9228315